Kategori: Borgholm

Så var årets upplaga av Landsbygdsdagarna över. Två trevliga dagar med föredrag, diskussioner, dialog och god mat. Hela Sverige Ska Leva Kalmar län arrangerade det hela tillsammans med Region Kalmar och LRF Sydost, och med Borgholms kommun som huvudarrangör.

Borgholm bjöd på härligt höstväder och god stämning i ett lagom stort gäng deltagare från Skåne i söder till Västerbotten i norr. Drygt 80 personer deltog, de flesta under båda dagarna, medan några valde att bara delta en dag.

Välkomsttal av en trio damer

En trio i damer hälsade välkommen till Borgholm, Strand hotell och Landsbygdsdagarna 2019; Eva-Lena Israelsson, kommunfullmäktigeordförande i Borgholm, Weronica Stålered, ordförande i Hela Sverige Ska Leva Kalmar län och Karin Helmersson, regionråd i Region Kalmar.

Teo höjde energin med kreativitet

Första föredraget (key note speaker?) var en riktig energihöjare. Teo Härén pratade på teman myten om den kreativa staden och den okreativa landsbygden. Han lyfte på ett engagerande och roligt sätt fram landsbygdens potential med kreativitet och möjligheter. Ledord var våga, förtroende och kreativitet.

Smart landsbygd

Tord Carnlöf, Svensk destinationsutveckling, följde upp på temat Smart landsbygd. Landsbygden har alla möjligheter för tillväxt. Men de som bor på landsbygden måste vara kreativa, öppna och mottagliga för möjligheterna. Teknologin har samma villkor på landet som i staden. Turismen är och kommer att bli ett viktigt ben att stå på.

Lokalt producerad lunch

LRF Sydost med Rose-Marie Winqvist i spetsen arrangerade onsdagslunchen. Sju matföretagare från Öland (nåja, en hade faktiskt åkt över bron) bjöd smakprov på sina specialiteter. Ingen behövde gå hungrig. Matföretagarna var:

• Ninnis kroppkaksbod. Kroppkakor som öländsk specialitet kändes som ett måste och det fanns även några vegetariska.
• Havtornsgården. Ännu en unik och speciell produkt och en av de första i Sverige som satsade.
• Runstens gård, med både bruna bönor, sötpotatispure (sötpotatis är en för året ny gröda för Öland) och lammkött.
• Go-at, Hagelstad gårdssmejeri, med getost.
• Nordkvists nötkött.
• Yngdens knäckebröd.

Dessutom hjortisterband från Germund Eriksson i Torsåstrakten för att få med lite vilt. Strand hotell serverade även en enkel ärtsoppa utan fläsk, för ett tydligt baljväxtinslag som mycket typiskt för Öland och för ett vegetariskt alternativ.

Varför flyttar inte fler till landet?

Efter lunchen vidtog två workshopar, men några föredrag insprängda. Den ena arrangerades av Medskaparna, bestående av Nikolas och Ingrid Berg, som är med och driver Byakademin på Karlskogas folkhögskola där de håller i distansutbildningen kallad Framtidens by. Utbildningen tog sin början i samlandet på berättelser om den levande landsbygden, de goda exemplen och de berättelser som lever på landet.

För varför flyttar inte fler till landet idag? Många längtar säkert bort från storstadens stress och har en längtan efter något mer genuint och nära, ett mer ”äkta” liv. Men berättelsens makt är ett hinder – vi matas så av bilder om stadsliv och konsumtion att till och med de som idag bor på landet kanske inte lever som de önskar; de kör till staden och konsumerar och upplever där, utan att hinna med den småskaliga odling eller höns de kanske drömde om.

De positiva historierna från landsbygden bygger istället en annan kultur, som inte så lätt hörs i den industrimoderna berättelsen om en konsumtionsbaserad urban tillväxtkultur. Det kan skapa lokala svar på de globala hållbarhetskriserna och både bidra till lösningar på kommande problem med bland annat försörjningen av livsmedel och energi. ”By” är i det här sammanhanget inte en samling hus utan kultur och sammanhållning som driver en annan utveckling än den idag dominerande.

Lev din dröm Falkenberg

Den andra workshopen, med arbetsnamnet Lev din dröm, leddes av Jennifer Erlandsson, projektledare och Karin Torstensson, landsbygdsutvecklare, båda från Falkenbergs kommun. Jennifer och Karin hittade varandra i den gemensamma kärleken till landsbygden, och påståendet ”ingen vill ju bo där” som blev startskottet för deras arbete. Projektet har matchat tomma hus på landsbygden med människor/entreprenörer som vill flytta ut och driva företag. Resultatet blev mycket lyckat. Enkel marknadsföring med bland annat kortfilmer har sedan gett ringar på vattnet, och andra kommuner har försökt kopiera konceptet.

Viktigt med hållbara transporter på landsbygden

I ett kortare mellanpass diskuterades Hållbar förflyttning, eller Hållbar tillgänglighet. Jamil Khan, forskare vid Lunds Tekniska Högskola, berättade om sin forskargrupps projekt ”styrmedel för hållbar tillgänglighet”. Landsbygden är nedprioriterad i utvecklingen av kollektivtrafik idag. Styrmedel för att minska utsläppen (klimatstyrmedel) drabbar ofta landsbygden negativt. Kompensation för landsbygdsboende måste med i tänket, men viktigast är visioner för hur hållbara transporter på landsbygden kan se ut.

Framtidens kollektivtrafik

Helena Kurki, Innovationscenter för landsbygden, pratade om framtidens kollektivtrafik på landsbygden. Just nu är vi inne i en ond spiral, där färre åker kollektivt för att trafiken inte är anpassad till vårt moderna samhälle. Ett nytänk måste till! Självkörande bussar, flexibel bokningstrafik, mer samåkning? Mer forskning behövs, och särskilt om målet bilfri turism ska nås.

Middag på Borgholms slott

Efter lite egentid samlades deltagarna utanför Strand Hotell för en promenad upp till Borgholm slott. Christina Erlandsson, som är ”skogvaktare” i slottsskogen guidade promenaden. Mörkret föll, men turen var uppenbarligen så pass trevlig att några djärva valde att promenera även tillbaka till hotellet efter middagen. Då var det mörkt!

Väl i slottet presenterade Anders Magnusson, tillväxtchef i Borgholms kommun men med ett förflutet i Fastighetsverket med ansvar för bland annat Borgholm slott, slottets nutidshistoria på temat ”att förvalta ett kulturarv”. Till detta korta föredrag med fokus på möjligheter, men även problem med den typ av kulturvärden som slottet står för, serverades fördrinken.

Middagen intogs i Drabantsalen, som är varsamt renoverad för att kunna fungera för ändamål som detta. Menyn bestod av traditionell husmanskost i modern tappning. Stämningen blir ändå medeltida med den inramning som slottet ger.

Företagsbesök på norra Öland

Torsdagen bjöd på strålande väder när vi äntrade bussarna från Tomas buss/Gotravel, ett av två lokala bussbolag i kommunen. Bussarna åkte norrut, och besökte två av företagen som deltog i onsdagslunchen, Ninnis kroppkaksbod och Go-at i Hagelstad, getgård och mejeri. Dessutom fick deltagarna en visning av Böda sand utanför säsong, och en nybyggd pärla på norra Öland; Trollskogens naturrum.

Sammanfattande från företagsbesöken är att en av de riktigt stora utmaningarna är att få tag i och behålla personal. Särskilt på sommaren. Även logistiken med transporter är ett problem på sommaren, när enda matarvägen norröver på ön är knökfull av alla besökare.

Lunch på Kalk i Löttorp

Bussarna sammanstrålade till lunch på Kalk i Löttorp. Kalk är ett företag som utgick från goda, hemlagade hamburgare, men nu har utökat menyn. Målet är god mat av lokala råvaror till humana priser. Kalk lyckas hålla lunchserveringen öppen hela året, i Löttorp med cirka 600 invånare. Lunchen bestod av två delar, en tallrik med utvalda lokala delikatesser, och därefter en portion av Kalks numera berömda lufsa, en öländsk traditionell rätt med en ugnsbakad potatiskaka täckt av fläsk som avnjuts med grädde och lingon.

Lokal utveckling på Öland

Lunchen avslutades med workshopen ”Nya mötesplatser i byn”, ledd av Staffan Larsson, vice ordförande i kommunstyrelsen i Borgholm. Konkret lokal utveckling presenterades med exempel från både norra och södra Öland. Norra Ölands intresseförening, representerade av Elisabeth Appeltoft och Niklas Evaldsson berättade om sitt arbete med att samla företagarna och gemensamt saluföra en karta som ger intäkter som återinvesteras i bygden. Det senaste tillskottet är digitala servicepunkter som har införskaffats och finns strategiskt utplacerade.

Kraftsamling SydÖland

Eva Engström och Ulf Kyrling, representerande Kraftsamling SydÖland och Mörbylånga kommun, utvecklade de idéer som människorna på södra Öland driver med den lite tragiska utgångspunkten i att Cementa nyligen la ner större delen av sin stenindustri i Degerhamn. Det handlar om att bygga nätverk, samverka mellan föreningar och företag för att skapa näringslivsutveckling, men även om att få rotation på boende genom nybyggnation eller seniorboenden.

Underhållning på bussen

Öland är långt, så bussåkandet tog lite tid i anspråk. Som bussunderhållning berättade Johan Göransson, turistchef för hela Öland, om utvecklingen av turismen och utmaningarna i att få turismen ”hållbarare”. I andra bussen serverades ”turistinformation” i form av Ölands historia och befolkningsutveckling de senast 100 åren, och även vattensituationen och avsaltningsverket som bussarna passerade på några kilometers håll. Carl Malgerud, oppositionsråd i Borgholm, stod för den informationen.

Åse Classon knöt ihop säcken

Åter i Borgholm, efter kaffet, hade Åse Classon, ordförande för ”hela” Hela Sverige Ska Leva det något otacksamma uppdraget att försöka knyta ihop säcken. Det gjorde hon med bravur. Inget ”avtroppande” kunde noteras. Åse hade åhörarnas fulla uppmärksamhet i sin framtidsspaning med utgångspunkt i sin egen historia. Ett viktigt medskick var att sluta tala om landsbygden i singular. Det finns inte en landsbygd, utan massor av landsbygder. Alla är olika.

Som allra sista punkt överlämnade Weronica Stålered stafettpinnen till nästa arrangör av Landsbygdsdagarna 2021 – Västerviks kommun.

Den korta sammanfattningen för hela landsbygdsdagarna hämtar vi från Falkenbergs kommun: Det finns bara möjligheter. Landsbygdsdagarna visade tydligt på möjligheterna som finns för människor som vill bo och verka på landsbygden.